Takt & ton

Trevlig helg etc

2010-02-05T16:09:00.003Z

Pascal i morgon på Hornstull Strand.

Fattig bonddräng

2010-02-04T23:49:00.003Z

Förmodligen diggade jag den här redan som fyraåring. Emilplattan var en av mina favoritskivor och jag kunde sitta i timmar och lyssna på den med pappas alldeles för stora hörlurar och LP-omslaget i händerna. Men det var först när Christopher Sander spelade in den till sin cd "Hej hå!" förra året som jag lyssnade på den i vuxen ålder. Hans version är ganska långt från Alfreds, men den varma tonen är intakt. Den gör mig väldigt glad, den här låten.

Tomma hyllor i Dexterbutiken

2010-02-02T23:36:00.005Z

Med tanke på att jag inte betalat en enda krona för något av de Dexteravsnitt jag sett (ja, förutom för bredbandet då, men jag tror inte Com hem kickar upp kosing till Showtime) så ska jag väl inte anmärka på att man försöker slå mynt av vår favoritseriemördare. Men om man nu ska ge Dexter en egen linje husgeråd är väl ett knivset det minsta man kan begära? De har ju inte ens silvertejp eller plastfolie bland accessoarerna.

Tack till Erik för länken.

Unga hjärtan

2010-02-01T21:09:00.002Z

Om du har möjlighet - inled dagen med Songs for the young at heart. Det är något av det finast man kan höra på internet just nu. Dave Boulter och Stuart Staples från Tindersticks (vilka nyligen släppte ett nytt album) lyssnade efter ljudet av deras barndom och kom fram till att den bland annat lät som när Bonnie "Prince" Billy sjunger "Puff, the magic dragon". Börja morgonen här.

Veckans förebild: G. Joubert

2010-01-28T21:12:00.006Z

Max von Sydow som G. Joubert i "Tre dagar för Condor". Hundtandsmönstrad rock, hatt, slipover, slips, mustasch och pistol. Så jävla 2010.

Nyårslöfte

2010-01-27T22:14:00.003Z

Vad ska du göra i år? Börja träna? Sluta röka? Läsa alla delar av På spaning efter den tid som flytt? Janice i San Jose har bestämt sig. Hon ska sjunga varenda Smithslåt innan 2010 är över.

Tjejer med skägg

2010-01-26T21:03:00.006Z

2010 har börjat bra. Hot Chip, Shout Out Louds, Joel Alme och Pascal har släppt fin musik. Och när La Cienega tar en paus i Tallest man on earth-psykosen lovar jag att han kommer att gå i gång på First Aid Kits album. Eller, lovar och lovar – jag antar att det är så här tjejer med skägg låter i alla fall. Finns även på Spotify.

Handboll hela vägen till helvetet

2010-01-20T21:47:00.003Z

Om jag såg The XX häromdagen? Såklart inte. Jag var hemma och tittade på handboll. Till och med i något så hopplöst otrendigt som tv-sänd sport kan man göra popkulturella iaktagelser. I kvällens match mellan Polen och Sverige stannade domaren klockan vid 57.04. Sverige låg under med 27-23 och ur högtalarna hördes "Highway to hell". I landskamper hämtar man domarna från ett tredje land för att undvika partiska domslut. Borde man inte ha samma princip vid valet av dj?

Peter LeMarc åker till Mallorca

2009-12-22T10:51:00.002Z

I Peter LeMarcs bok "100 sånger & sanningen bakom dem" som kom tidigare i år finns många fina historier. Som när LeMarcs dåvarande band Box 81 under sent 70-tal eller tidigt 80-tal får ett gig på Mallorca. Hela sommaren ska de spela på ett av öns hotell. LeMarc var tveksam, men bandkollegan Stefan Livh övertygade med löftet att "Beatles var i Hamburg, Mallorca är vårt Hamburg."

Bandets främsta uppdrag var att se till att gästerna stannade på området och LeMarc tvingades sjunga "Små grodorna" på både svenska och engelska för stupfulla ungdomar som hånglade på plastgräsmattan framför scenen.

"Droppen som fick min bägare att definitivt rinna över var när vi på midsommarafton bussades in till ett diskotek i Palma för att vi skulle spela för svenska charterpensionärer. När jag stod där på scenen och sjöng 'Skära, skära havre' – med Stefan Livh på dragspel och 'Swäwarn' på fiol! – då minns jag att jag tänkte: Det här är fanimej inte Beatles i Hamburg, det här är förnedring, ta mig härifrån!"

Musik för vuxna som fortfarande bryr sig

2009-12-19T17:19:00.003Z

Jenny konstaterade efter Eldkvarns julkonsert i torsdags att det var trevligt att för en gång skull vara yngst på stället. Sant. Göta Källare var smockfullt av eleganta damer och män i Magnummustascher klädda i polotröja och kavaj.

Eldkvarn var på bra humör och spelningen var strået vassare än förra årets julkonsert på Berns. GK är ju också en bättre konsertlokal.

Roligaste inslaget var nog när Staffan Hellstrand kom upp på scenen och sjöng "Lilla fågel blå" (som visade sig vara mycket, mycket bättre än jag mindes den som). Sångmikrofonerna lade av mitt i låten och under de minuter det tog teknikerna att lösa problemet sjöng publiken refrängen om och om igen. Det var fint.

Skönast var annars ljusteknikern som också spelade trumpet. På vissa låtar sprang han upp på scenen och lämnade ljusbordet till sin kompis. Under några låtar riggade han helt enkelt upp en mikrofon vid ljusbordet och spelade därifrån. Snacka om att hushålla med resurserna.

Nytt från Pascal

2009-12-15T22:27:00.005Z

Pascal släpper sitt tredje album "Orkanen närmar sig" i januari. De har lagt upp två nya låtar på myspace. Särskilt "Nyår" lovar gott.

"Orkanen närmar sig" är ett vädligt bra namn på en Pascalskiva. Det är precis så de låter – som om något jävligt otäckt snart ska hända. Det verkar kanske inte särskilt trevligt, men det är menat som beröm.

Pascals andra album "Galgberget" finns på Spotify. Första albumet "Förbi fabriken" hittar ni på Klicktrack.

Kentkänsla

2009-12-11T01:08:00.005Z

Hur bra jag än tycker att Kents nya album är så har den sina negativa sidor. Musik kan ju ha den effekten - den märkliga förmågan att svepa med våra känslor till platser vi inte var redo att besöka.

I "Söndermarken" sjunger Lars Winnerbäck om tandläkarväder och jag vet precis vad han menar. Han skulle lika gärna ha kunnat sjunga Kentväder. Hela november är en enda lång Kentlåt.

Kentvärlden är grå, asfalterad och befolkad av människor som åker tunnelbana under tystnad. Som en Roy Andersson-film utan humorn men med snyggare skådespelare.

Det är loftgångar, regnvått tegel och vampyrbleka kvinnor och män som stryker längs väggarna. Luften är så rå att det inte spelar någon roll hur mycket gore tex och kevlar och skit du har på dig, du känner det ändå. Kentkänslan.

Stan förblöder, allt är stängt
[...]
I ett centrumkors där virvlar snön det blåser snålt
Genom ensamhushållens dubbla lås
Och som Sverige sover villor, skogar, elljusspår
Sextusen vintergransljus mot ensamheten, ensamheten

Fy fan.

För övrigt är "Röd" Kents bästa skiva och Joakim Berg närmar sig i sitt textförfattande de riktigt, riktigt stora inom svenska språket.

Growin' up del 14 - Vi kommer hem igen till jul

2009-12-10T00:32:00.002Z

Growin' up sover aldrig! Knappt har vi samlat oss efter konserten med David & Goliath och Emma Ringströms inhopp i DJ-båset förrän vi annonserar en extra fin julklapp till er: Musik för vuxna som fortfarande bryr sig. Vi ses fredag 18 december i Pet Sounds bars källare. Tills dess kan ni peppa upp med La Cienega-bloggens jullåtar.

Nytt från Frida Selander

2009-12-08T12:20:00.004Z

Frida Selander har på sin Myspace lagt upp en låt från hennes kommande album. "Way to love" låter väldigt mycket Västerbotten och väldigt, väldigt bra. I en finare värld skulle Frida sälja en miljard skivor och turnera världen runt med Neil Young som förband.

När man söker efter Frida Selander på Spotify frågar programmet om man menade Frida Sandén. Klicktrack har bättre smak – där finns albumet "Be the Knight". Fysiska skivor går att beställa på Fridas sajt.

Mattias Alkberg skänker lite glädje

2009-12-07T01:18:00.005Z

Snälla kom och lägg dig här intill mig jag vill skeda. Inte för nåt särskilt, jag har haft en dålig dag. Alla mina grandiosa planer gick i stöpet. Ingenting märkvärdigt, bara haft en dålig dag.
Kom och lägg dig. Snälla, snälla, snälla , snälla håll mig tills jag somnar. Snälla, snälla, snälla, snälla stanna tills vi dör.

Mattias Alkberg "Kom och lägg dig"

Ja, den finns på Spotify.

Lissabonfördraget

2009-12-01T23:01:00.003Z

Takt & ton – från internet till Europa.

Growin' up del 13 med David & Goliath

2009-11-24T00:38:00.005Z

På fredag gör den lilla indiefolkorkestern David & Goliath en av sina sällsynta spelningar i Pet Sounds Bars källare. Det är vi som står bakom klubben Growin' up jävligt glada över. Bandet går på vid 21-tiden och spelar en tre-fyra låtar. Resten av kvällen blir precis som vanligt, dvs lite gubb, lite indie, lite naket. Pet Sounds Bar, fredag 27 november, kl 20-01.

Bokslut

2009-11-19T19:41:00.008Z

Apropå det bland andra Sundbaum håller på med...

För några veckor sedan ägnade jag några nätter åt att slita med en lista över 00-talets bästa album. Västerbottens Folkblad, där jag en gång arbetade som bland annat nöjesjournalist, vill ha med min lista i sitt bokslut över det senaste decenniet. Det är inget jag är stolt över. Eller, jag är ju givetvis smickrad och glad över att Niclas på VF anser att min lista är värd att ha med i beräkningarna. Det är snarare det där med att slita över listan som egentligen inte är något man bör skylta med. Det får en att verka lite för mycket som en av Nick Hornbys skivaffärskompisar i High Fidelity. Även om jag älskar rocken nästan lika mycket som jag älskar min fru är det inte riktigt de killarna man vill hänga i samma gäng som.

Listan fick mig i alla fall att tänka på James Figurine "555666888333" som det var länge sedan jag lyssnade på. Den är med på det fina albumet "Mistake Mistake Mistake" som även innehåller den vackra och sympatiska låten "Apologies". I "555666888333" sjunger Figurine väldigt fint och roligt om att kommunicera med sin käresta via mobiltelefonen för att sedan "I turned off my phone, you did the same / and we fought face to face like it was the nineties again"
Skivan finns på Spotify.

VF har börjat publicera sin sammanställning av listorna här (tre av mina 20 i topp har hittills tagit sig in på listan: BD, Veronica Maggio och Sigur Rós – jo, kanske borde det ha varit "Takk..." som kom med på listan istället för "Hvarf-Heim", menvafan, det kändes som den när jag gjorde listan.)

På folkbladet.nu kan ni också läsa den märkligt fascinerande Underbara Clara-bloggen.

Apropå skivaffärskompisar. Nästa lördag är det skivmässa i Solnahallen. Nån som ska hänga med? Ingen? Säkert?

Mormor

2009-11-04T22:27:00.000Z

Hej då, mormor. Vi ses i himlen.

Growin' up del 12 - Verklighetens folk

2009-10-23T10:41:00.002+01:00

Först: Deportees på Nudiebutiken och sedan Growin' up i PSB:s källare. Ni vet vad som gäller: musik för vuxna som fortfarande bryr sig.

Dansa med oss

2009-10-11T20:55:00.002+01:00

När vi var en sådär 9, 10 år brukade vi ta med oss min pappas stora bandspelare som med lite fantasi var en ghettoblaster och en bit papp till Åkermyntans köpcentrum. Det var Tomas R, Lasse och några andra jag inte kommer ihåg namnet på. Var vi på rätt humör fick min lillebror och hans kompisar följa med.

Vi placerade pappbiten på golvet i mitten av köpcentrumet, slog på bandaren och dansade breakdance. En person dansade på pappbiten medan de andra stod i en ring runt omkring. Förmodligen med armarna i kors. Vi hade alla träningsoveraller på oss.

Jag har för mig att pappens funktion var att få bättre snurr på dansen. Eller var det för att skydda kläderna?

Jag kan inte minnas att vi blev utslängda. Hände det i dag skulle man väl ringa nationella insatsstyrkan så fort vi tryckt på play. Fast det är klart – barn dansar inte breakdance längre. De är alldeles för upptagna av sms, internetporr och läsplattor.

Valupptakt

2009-10-02T11:55:00.003+01:00

Min gode vän Peter Backlund har nyligen lanserat det första steget till en svensk variant av Real clear politics: Opinion 2010

Espressino håller stilen

2009-10-01T02:46:00.003+01:00

Man ska inte ta ut förlusten i förväg. Och man ska inte bli så satans upprörd över saker som egentligen inte spelar någon roll. Dessutom har inte Espressino lagt ned. Jag trodde att de nya ägarna skulle ta ned skylten och göra om stället, men hittills har jag inte märkt av mycket förändring. Det är andra killar bakom disken, men kaffet – även om jag tror att de bytt böna eller blandning – hör fortfarande till det bästa man kan få i Stockholm. Och cannolon är lika söt som för en månad sedan.

Och det där om att hoppas på att något ännu bättre skulle öppna femtio meter nedför gatan: härom veckan öppnade Kaffebar (som tidigare höll till på Bysis där Mellqvist nu ligger) just femtio meter bort från Espressino på St Paulsgatan. Det är ett fint ställe med väldigt trevlig personal. Och de gör en bra blandning av svenskt – västerbottenstoast! – och italienskt. Deras espresso är bra, men jag måste tyvärr beskriva den som lite för traditionell för min smak. Jag kan vara helt ute och cykla nu, men deras kaffe smakar som det jag drack i Neapel – starkt som en snyting skriker det: det här är KAFFE, din mes, vill du ha något runt och krämigt kan du dricka latte – i somras och jag antar att man inte kan bli mycket mer traditionell än så.

Grattis

2009-09-19T12:02:00.000+01:00

Klubb Lennart

2009-09-16T22:07:00.005+01:00

Om jag hade varit i Umeå just nu hade jag varit på Scharinska där jag hängt med ett anteckningsblock vid DJ-båset och frågat efter varje låt jag inte kände igen. Nils Fredriksson, Henrik Lång, Michael Stenlund och Stefan Nilsson ligger bakom Klubb Lennart – en hyllning till den legendariske musikjournalisten Lennart Persson. Ska en svensk musikjournalist hyllas är det just Lennart Persson och ska det göras av några i Umeå är det just av kvartetten bakom Klubb Lennart. Som Nils utrycker det i VF:

"Lennart Persson förenade en kunskap och passion för musiken med en fantastisk förmåga att skriva. När man läst vad han skrivit om en låt ville man bara höra den, hans texter förhöjde musikupplevelsen."

och

"Med både Gud och Djävulen på vår sida kan vi inte misslyckas"

Growin' up del 11

2009-09-16T00:37:00.002+01:00

Growin' up introducerar balladtimmen. På fredag klockan 23-24 drar vi ned tempot och bjuder in till allsång och stora känslor. Se fram emot tryckare, sentimental muskelrock, indiesnyftare och en hel del Mauro. Pet Sounds bars källare. Från klockan 21.

Putte Wickmans födelsedagskalas

2009-09-10T22:54:00.002+01:00

På väg hem från jobbet tog jag vägen via Katarina kyrkogård. Kring Putte Wickmans grav stod ett sällskap och skålade i champagne. På gräsmattan stod några flaskor och på gravstenen hade de ställt en kartong som de åt något ur. De pratade och skrattade. En kvinna rättade till en blomma vid graven. De skålade och drack.

De var en sex, sju kvinnor och män som måste ha tillhört dem som älskade Putte Wickman oändligt, som det står på stenen. Det var den 10 september 2009 och på dagen 85 år sedan Putte Wickman föddes. Så vill jag också bli firad efter min död.

Jigga

2009-09-09T10:08:00.001+01:00

Tack till brorsan för tipset.

Mer Taken By Trees

2009-09-07T23:26:00.004+01:00

Att gå ut med sig själv är en balansgång. Ensamheten kan klä dig som en sombrero med blinkande julgransbelysning. En annan gång är du osynlige mannen som hänger vid bardisken och betraktar galenskapen runt omkring dig.

Det gäller att ha ett syfte. Om du gått dit för konsertens skull är det ju inga konstigheter – du väntar bara på att bandet ska gå på. Å andra sidan kan det vara den mest naturliga sak i världen att hänga vid en bardisk med en kvällstidning som enda sällskap.

Klas Östergren berättade i en intervju att han fått mycket stoff genom att bara sitta vid en bardisk och lyssna. Han har också sagt att spriten gett honom mer än den tagit. Klok man.

Taken By Trees spelning på släppfesten för "East of Eden" härom onsdagen var hur som helst en fin historia. Av Victoria Bergsmans omvittnade skygghet märktes inte mycket när hon stod på scenen. Mellansnacket var visserligen så lågt att knappt medmusikanterna kan ha hört det, men hon såg ut att trivas. Tillsammans med bland andra El Perro Del Mar framförde Bergsman "Anna", "Watch the waves" och "Tidens gång" och en eller två till från nya skivan. Det lät mycket bra.

Jag vill gärna skriva något mer om "East of Eden", men jag har svårt att fånga tanken. "Tidens gång" får mig i alla fall att tänka på Lill Lindfors "Du är den ende" och något gammalt svenskt. Jag är tveksam till om jämförelsen med Lill håller, men va fan, döm själva. Plattan finns når ni via denna länk (Spotify).

Om du har 15 minuter över

2009-09-02T12:38:00.003+01:00

hwasser - about that promise from Sebastian Rozenberg on Vimeo.

Fantastisk låt av Hwasser. Den kom någon gång förra året, men eftersom Takt & ton är en tidlös institution bryr vi oss inte om att vara först utan koncentrerar oss på att vara bäst.

Här och här finns inte särskilt mycket mer information om Hwasser. Mp3 är till salu på Klicktrack.

Espressino lägger ned

2009-09-01T11:02:00.003+01:00

Espressino stänger om två dagar. Stället är sålt till klåparna mitt emot: Muggen. Som om Stockholm behöver ännu ett kafé där pojkar och flickor som väntar på att bli upptäckta serverar skållhet latte och överdimensionerade bakverk.

Fan också. Espressino har under det knappa år de sålt kaffe på Götgatsbacken varit ett av få pålitliga espressoställen i stan. Om jag fått en krona för varje böna de malt åt mig skullle jag ha budat över Muggen och gett kaféet till personalen mot löfte att de fortsatte arbeta där.

Nåja. Jag svor lika mycket när Sostas lade ned. Då dröjde det bara några månader innan något bättre öppnade 50 meter nedför gatan.

Taken By Trees släpper ny skiva

2009-08-31T23:03:00.002+01:00

Victoria Bergsman åker till Lahore i Pakistan, hänger med sufimusiker och kopplar in Dan Lissvik (The Studio, The Crêpes) och kommer hem till Sverige med ett av årets finaste album: Taken By Trees "East of Eden".

Släppfest på Strand på onsdag. Victoria Bergsman spelar och visar en film hon gjorde i Pakistan och Lissvik är dj.

Growin' up håller sommaren vid liv

2009-08-28T17:26:00.002+01:00

Medan snön faller över Eriksdalsbadet lever sommaren i en källare på Skånegatan 80.

Growin' up höstpremiär

2009-08-27T13:01:00.001+01:00

Growin' up del 10 i Pet Sounds bars källare i morgon, fredag, kl 21-01. Musik för vuxna som fortfarande bryr sig.

The XX

2009-08-26T13:03:00.002+01:00

The XX debutalbum kommer att hamna på många årsbästalistor i slutet av december. Med all rätt. Det finns mycket gott att säga om den skivan. Själv är jag väldigt förtjust i ett parti i slutet av "Crystalised" där Romy Madley Croft och Oliver Sim sjunger olika verser samtidigt. Det låter väldigt speciellt och jag kan inte påminna mig att jag hört något liknande förut.

Det där lät ju lite väl rockteoretiskt. Det ska väl mer tas som ett exempel på att The XX är väldigt speciella. Egentligen är det ju bara jävligt bra musik.

Chris Isaak-feelingen i "Infinity" är också väldigt fin.

Lycka till, Christer

2009-08-25T01:54:00.003+01:00

California dreamin, del 2

2008-09-16T09:45:00.003+01:00

Några månader före sin död i mars 2001 spelade John Phillips in en cover av sin egen Mamas & The Papaslåt "California dreamin'". Det är en fullständigt makalös version. En raspig röst märkt av ett hårt liv tillsammans med "En röst i natten"-saxofonen och de spanska körerna gör en av världens bästa låtar ännu bättre.

Och, äras den som äras bör: jag blev tipsad om låten i Quetzala Blancos spalt i Expressen fredag.

Förresten, John Phillips soloalum "John, The Wolf King of LA" från 1969 släpptes nyligen på nytt. Där finns bland annat den här.

En ledarskribent gör ingen författare

2008-09-11T20:01:00.005+01:00

Det är som att komma hem till någon man fattat tycke för och upptäcka att vederbörandes skivsamling består av Eva Cassidy-samlingar och diverse MTV-r&b. Nikas Ekdals "I döden dina män" är en stor besvikelse. Inte bara det - det är nog den konstigaste bok jag läst på länge. Särskilt med tanke på författaren.

Här har vi en av landets skarpaste ledarskribenter som säger upp sig från DN och debuterar som romanförfattare med en politisk thriller. Utgångspunkterna idealiska. Förväntingarna orimliga. Men ett sådant smärtsamt magplask hade jag aldrig kunnat föreställa mig.

"I döden dina män" är Stieg Larsson och Camilla Läckberg som röker crack medan de skriver en svensk Da Vinci-koden. Det är en osannolik konspirationshistoria som sräcker sig från 1600-talet fram till i dag och inbegriper en samling mörkermän som likt James Bondskurkar vill spränga Jorden i bitar av någon...ehh, anledning.

Till Ekdals försvar ska sägas att han inte skriver helt illa - ibland. Och han har gjort sin research. Utläggningarna om Sveriges utveckling och sambanden mellan historia och nutid är nog så intressanta - men det är en annan bok. Ekdal vill alldeles för mycket. Och han tar - bokstavligt talat - i för kung och fosterland. Det bär inte långt. I ärlighetens namn ingenstans. Jag skäms när jag läser "I döden dina män".

Lustigt nog figurerar ett fartyg i berättelsen som heter Ikaros.

Förhoppningsvis brände inte Ekdal allt på "I döden dina män". Jag hoppas att det finns en författare i honom som kan skriva en politisk thriller värdig den Ekdal som med sina signerade söndagsledare både underhållit och inspirerat.

Någonstans ovanför regnbågen

2008-09-09T21:44:00.003+01:00

Oj. Ja, jävlar. Är det här den vackraste låten ni hört? Ja. Och någonstans ovanför regnbågen, samtidigt som ni klickar på play, ler Israel Kamakawiwo'ole, plockar upp ukulelen och börjar sjunga "oooooooo, somewhere over the rainbow..."

Kejsarens nya skor

2008-09-06T12:29:00.004+01:00

Inte för att den kommer att få mig att köpa en pc eller börja använda internet explorer, men lite rolig är den i alla fall. Och att det skulle dyka upp nåt sånt här var väl inte särskilt oväntat.

Förresten, några tankvärda fakta och åsikter om den tröttsamma striden mellan det onda imperiet och de goda rebellerna finns här i form av en krönika av Lars Berge och här i form av en artikel i The Wired.

Ers medborgares olycklige recensent

2008-09-04T17:24:00.004+01:00

Som min mamma säger det: Man måste inte hålla med Mats Gellerfelt. Eller Lars Linder heller, kan jag tillägga efter att ha läst recensionen av Lena Ebervalls och Per E Samuelssons Ers majestäts olycklige Kurt i dagens DN.

Men när ärkesnobben Gellerfelt kallar en roman man nyss uppskattat för usel och Linder med sedvanlig Mariebergsattityd skäller "bortslarvad skälmroman för 2000-talets underhållningstörstande deckarpublik" börjar man ju undra. Tvivla, liksom: Är mitt öga för litteratur inte skarpare än så?

Nähä, kanske inte.

Å andra sidan: Jag gillar Prison break, The Boys och Ison & Fille också - i herrarna Gellerfelts och Linders ögon säkert skälm och rackarspel alltihop.

Så, Mats och Lars, min enkla mening är att ni har fel. Ers majestäts olycklige Kurt är inte bara en fin titel utan också en väldigt bra roman.

Allvarligt talat, vad är en Wonderwall?

2008-07-01T02:56:00.004+01:00

I "Writing to reach you" sjunger gruppen Travis "The radio is playing all the usual / and what's a wonderwall anyway?". Resten av historien hittar ni här och här. Och, ja, i videon ovan.

Go west

2008-06-16T23:00:00.005+01:00

Häromkvällen var vi i Sausalito på andra sidan Golden Gatebron. Vi granskade menyn utanför en restaurang med en förmodligen fantastisk utsikt över San Francisco bay när en kvinna kom fram till oss. What ya lookin for, sa hon och vi sa nåt att äta och hon sa att i så fall borde vi gå över gatan till Angelinos. Fast det berodde ju på vad vi var ute efter. "Well this place looks like it has a nice view over the bay, sa jag på min skolengelska. Are you here on honeymoon, undrade hon. Nej, vi är bröder, svarade jag. Well then, vad ska ni med utsikten till då? Ät på Angelinos och så kan ni kolla på Bayen sen. Allright.

Mötet med damen i Sausalito berättar om två av de många, många saker som gör det här landet till världen bästa. 1: Hon var varken full eller galen, ändå började hon prata med två främmande människor. 2: Hon frågade om vi var på smekmånad som om det inte hade varit konstigare än att vi skulle varit i SF för WWDC. Som man i Sverige kanske skulle ha kunnat drista sig till att fråga en ung kvinna och man utanför en restaurang en sommarkväll. Fast, okej, nummer 2 kanske har mer med San Frandisco att göra än USA.

I dag (måndag) klockan 5 P.M. vigs Phyllis Lyon och Del Martin i San Francisos City Hall. De var först ut även 2004 då stadens borgmästare bestämde att människor av samma kön fick gifta sig. Det beslutet förklarades senare ogiltigt av Kaliforniens högsta domstol med anledning av att borgmästaren hade överskridit sina befogenheter.

Tidigare i våras beslutade dock Kaliforniens högsta domstol att människor av samma kön får gifta sig med varandra. 1948 var samma domstol först med bestämma att det gick emot konstitutionen att inte tillåta män och kvinnor av olika raser att gifta sig med varandra. Det beslutet låg långt före den allmänna opinionen både i landet och i staten. Först 1968 fattade USA:s högsta domstol ett liknande beslut.

I november får kalifornierna rösta om ett tillägg till konstitutionen. Tillägget går ut på att förbjuda äktenskap mellan folk av samma kön. Det är en av många viktiga frågor som kalifornierna och amerikanerna har att ta ställning till i november.

Läs mer om bröllopen på San Francisco Chronicles webb.

Hemlängtan

2008-06-16T07:54:00.001+01:00

Ja, snart, jag lovar. Bara lite till. Okej?

The lazy sunbathers

2008-06-15T10:00:00.006+01:00

San Gregorio State Beach vid Route 1 några mil söder om San Francisco. Alldeles intill oss kastar två pojkar en amerikansk fotboll mellan sig och en kvinna som kan vara deras mamma ropar till dem: "don't disturb the white people".

California dreamin'

2008-06-15T09:56:00.004+01:00

Soundtrack (tack Peter) till en dag på California State Route 1:
Beach Boys "California girls"
Tom Petty "Free Fallin'"
Toto "Africa"
Kenny Loggins "Danger Zone"
Thrills "Big Sur"
Guy Clark "L.A. Freeway"
Olivia Newton John "Take me home, country roads"
Neil Young "Thrasher"
Guns'n'Roses "One in a million"
Journey "Don't stop believin"
Fleetwood Mac "Go your own way"
Albert Hammond "It never rains in southern California"
Roxy Music "More than this"
Electric Light Orchestra "Telephone line"
Boston "More than a feeling"
Neil Young "Out on the weekend"

Lägg till det en blandning av radiostationer som spelade allt från country via Cure till crunk.

...och stora havet

2008-06-14T10:44:00.003+01:00

Ocean Beach, San Francisco, CA.

Parkeringsförbud

2008-06-14T10:36:00.004+01:00

Hayes street, San Francisco, CA.

Det regnar aldrig i norra Kalifornien

2008-06-14T10:07:00.004+01:00

Albert Hammond (tack Peter) hade lika gärna kunnat sjunga om norra Kalifornien.

Reclaim the streets

2008-06-13T07:23:00.005+01:00

Folsom street, San Francisco, onsdag 11 juni. Skylten finns i en till synes helt vanlig trottoar. Jag tog det säkra före det osäkra och skyndade på stegen.

Spring spring spring!

2008-05-30T08:48:00.003+01:00

Asså, Afasi & Filthys "Benen på ryggen" är så satans jävla bra! Jag har lyssnat på den om och om igen hela veckan och jag har inget smartare att säga om den än att den är så, så bra och att den gör mig väldigt, väldigt glad. Mer än så kan man inte begära.

The National Front Disco

2008-05-25T23:08:00.024+01:00

Södra teatern 22 maj 2008. Morrisseys 49:e födelsedags firas. Allsång och kärlek. Tack till Calle, Henrik, Tom och Jesper som arrangerade kalaset för 11:e året i rad. Nästa år blir det stort 50-årsfirande. Vilka är med och samlar pengar till en staty?

Älskade svenska myndigheter

2008-05-02T15:24:00.003+01:00

Och för att lätta upp stämningen lite grand efter Justice-videon bjuder Skatteverket på dagens ofrivilliga komik. Näste person som säger något om att det är fånigt med amerikanska företag som måste skydda sig från stämningar genom att skriva orimligt långa och konstiga varningstexter (värm inte din katt i mikrovågsugnen etc) får äta upp sin deklarationsblankett.

Medan vi faller

2008-05-02T15:12:00.002+01:00

Första sekunderna tänker jag "kool, de har gjort ett Justice-ungdomsgäng som går runt i en Parisförort och lever rövare", men några sekunder senare kommer ett obehag krypande som växer och växer ju längre videon rullar. Romain-Gavras kortfilm som ackompanjerar Justice "Stress" är den europeiska medelklassens kollektiva mardröm. Kidsen i sina Justice-kors-jackor är som de där ligisterna i Hässelby gård som jag och mina svennepolare var livrädda för när vi växte upp. Fast Justicegänget är några resor värre. Skräcken ligger i att våldet är fullständigt oberäkneligt. De gör vad fan de vill och de bryr sig inte. Det är en aggressivitet helt utan riktning. Fy, fan. Jag mår riktigt jävla illa av att se den här videon. Samtidigt som den har en liten komisk poäng i det att de sparkar sönder och slänger ut bilradion genom fönstret när den spelar Justice "D.A.N.C.E.". Men som comic relief räcker det inte långt.

Sjung med Jesus

2008-04-29T10:22:00.003+01:00

I fredags pratade vi om "Psalmtoppen" och dokumentären "Tidemans straffsprakar". Någonstans här finns en direktlänk. Annars kan man som vanligt gå till lyssningsarkivet, välja fredagen 25 april, blocket 10.30-11.00 och spola fram en sisådär 15 minuter.

Politisk vilde

2008-04-25T16:13:00.001+01:00

Katarinavägen, Slussen, fredag 25 april, några minuter i ett. Göran Greider går mot rött.

Hej DJ, dra åt helvete!

2008-04-25T10:36:00.006+01:00

Bland alla skamliga förslag och oförtäckta hot jag fått ta emot som Dj står en av förra fredagens kommentar ut som det hårdaste omdömet någonsin. Killen till höger på bilden ovan (foto: Christoffer Hecksén) skrädde inte orden. På ostadiga ben, men med förvånansvärt stadig stämma, gick han fram till mig och Dan och sa:

- Men helvete, ni kan ju inte spela sämre musik än i Lycksele.

Jag och Dan tittade på varandra och brast sedan ut i skratt. Vad göra efter en sådan sågning? Det är väl bara att ge upp. Det är i klass med snubben som, högröd likt en medlem i Motormännens riksförbund som säger sin mening om biltullar och bensinskatt, skrek "vad är det här för jävla landsortsdisco?" när jag spelade Neneh Cherrys ”Buffalo Stance” på Community för några år sedan.

Som Dj får man ju höra en del väldigt märkliga saker. I fredags på Corona förklarade en ung dam för mig vad som var acceptabel musik och framförallt vad som inte var acceptabelt.

Hon: Du får inte spela house
Jag: Nähä (jag spelade typ TTA).
Hon: Jag kommer från Stockholm och där spelar de bara house så jag var tvungen att flytta därifrån.
Jag: Eh... ok.
Hon: Så du får inte spela house
Jag: Ok, jag ska inte göra det.

Under kvällens gång upprepades den konversationen en fem-sex gånger. Jag försökte ta en bild av henne, men hon slog kameran ur handen på mig. Sista gången hon kom fram till mig skrek hon bara: "Jag kommer från Stockholm!" stirrade på mig med en galen blick och gick därifrån.

Hursomhelst. Det var fint att Patricia hade vänligheten att dyka upp i fredags. Och jag tackar ödmjukast för de andra uppmuntrande kommentarerna från det fåtal som gillade vad jag spelade. Nästa spelning på Corona är 16 maj. Då ska jag bilda lag med den gode Micke Englund. Vi tänker bara spela house från Lycksele.

Lunch

2008-04-25T08:41:00.003+01:00

Strömmingskiosken, Slussen, torsdag 24 april strax efter klockan 13.

Jag borde veta för jag var inte där

2008-04-24T16:39:00.004+01:00

Ni hörde det på radio. Nu kan ni läsa krönikan. Den publiceras i en massa tv-bilagor men - i alla fall vad jag vet - inte på nätet. Men Takt & ton går inte att tysta.

Jag borde veta för jag var inte där
Sextiotalet tar aldrig slut. Tusentals dokumentärserier fortsätter att produceras år efter år och de sjunger alla i kör: å, sextiotalet - då framtiden var ljus, musiken nyskapande och sexet fritt. Jaha, ja.

Nostalgin står mig upp i halsen. Inte för att alla serierna är usla - tvärtom är flera av dem välproducerade - och inte heller för att musiken är dålig. Nej, det som irriterar och tråkar ut är den oerhört reaktionära och naiva historiesynen.

"The sixties never actually happened, I should know, cause I wasn't there" som David Sandström sjöng i låten "The Sixties" för några år sedan.

I nu aktuella "Sixties" (SVT2 lördagar 21.00) har Rolf Hammarlund intervjuat några av 1960-talsmusikens största och blandar det med gamla klipp och nytagna bilder från bland annat Motowns Hitsvillestudio i Detroit. Gott så.

Men "Sixties" lider av mer än 60-talsromantik. I varje program får svenska artister som Thomas Ledin och Anne-Lie Rydé uttala sig om artister som John Fogerty och Martha and the Vandellas. Syftet med det hela är oklart och det får dessutom en ofrivillig komisk effekt. Det är ungefär som att låta en politiker i Vällingby stadsdelsnämnd lägga ut texten om John F Kennedys betydelse som president. Den enorma skillnaden i kvalitet och betydelse blir lite för uppenbar.

För övrigt ser jag fram emot Henrik Tidemans dokumentär "Tidemans straffsparkar" (TV8 måndag 22.30). Det verkar vara en minst sagt udda historia.

Kungen av Kungsan

2008-04-24T13:36:00.005+01:00

Tisdag 22 april, cirka 22.30. Först middag på Nalen sen körsbärsträden i Kungsträdgården.

Vårtecken

2008-04-23T16:59:00.009+01:00

Foto: Peter

Och till det lyssnar vi på Joel Alme. Förresten funkar det lika bra med samma sak som förra året. Cajun Dance Party släpper ju sitt debutalbum snart.

Apropå vårtecken. I början av 2000-talet deltog jag i en panel i P4 Västerbottens program "Frukostklubben". Någon gång i slutet av april eller nåt sånt skulle vi prata om tecken på att våren var på väg. Skådespelerskan Benedicte Stendahl Hansen, som var med i panelen, jobbade extra på dagis på den tiden. Hennes vårtecken var det bästa: Man vet att det är vår när dagisbarnen gräver upp hundbajs ur smältande snöhögar.

Neonarcissistens kickar

2008-04-18T16:41:00.003+01:00

Om Fashion säger det så måste det väl vara så. Vi ses om några timmar.

Att vara med är inte alltid att hålla med

2008-04-18T15:47:00.003+01:00

Det är inte bara Strage som ryser av obehag inför SVT:s Psalmtoppen med premiär i morgon (lördag 19/4). Även inbjudna artister deltar med viss tveksamhet. I alla fall Freddie Wadling. Han ska vara med i det andra avsnittet som sänds nästa lördag. Med anledning av det intervjuade jag honom häromveckan.

Vad har du för relation till psalmer?
- När man var liten var man tvungen att lära sig psalmer och sådana saker utantill. Det var inte så jättesnälla lärare om man säger så. Egentligen är det med vissa förebud jag ger mig på det här. Jag gillar inte att sjunga psalmer egentligen. Det är inte min grej.
Hur kommer det sig att du gick med på det ändå?
- Det var min bokare som bokade in mig så det var inte mycket att tjata om (skratt). Jag behöver ju pengarna också. Jag är inte så rik.
Vad tror du Freddie Wadling i Liket Lever (Wadlings punkband under sent 1970-tal) skulle säga om Freddie Wadling som sjunger psalmer i tv?
- Det är ju förskräckligt egentligen. Det är en negation på något sätt. Jag skulle inte gillat det, om man säger så. Jag är inte så förtjust i det nu heller om jag ska vara ärlig. Men när man gör något måste man ändå göra det med en viss känsla. Det finns alltid något i låten som man kan ta fast på.
Om jag tolkar dig rätt så brukar du inte besöka kyrkan och sjunga?
- Nej.

Åter till rötterna

2008-04-16T09:34:00.006+01:00

Nu på fredag (18/4) är jag DJ på Corona i Umeå. Det var evigheter sedan jag spelade där senast och det ska bli kul som fan att återvända dit. Särskilt med tanke på att stället numer drivs av den gode Nisse Blix. Jag börjar spela vid 22-tiden. Väl mött!

Jag vill rock'n'roll hela natten

2008-04-13T17:16:00.014+01:00

Minnesbilder från Growin' up på Hjärtats bar fredag 11 april.

Hjärtats om några timmar, ok? Vi säger så

2008-04-11T15:55:00.000+01:00

The sixties never actually happened

2008-04-11T13:47:00.004+01:00

I dagens radioinslag pratar vi om värmlandspatriotism. Och så tar vi livet av myten om sextitalet. Det var väl på tiden?

Gå hit, välj fredag 11 april, blocket mellan 10.30-11.00 och spola fram till 13.58 så kan ni höra programledaren kalla mig för något jag inte heter. Mycket nöje!

En lustans lakej

2008-04-10T17:10:00.003+01:00

Johan Kinde! Inte ens 17 sidor in i sin debutroman "Någon sorts extas" har han hunnit citera Brideshead Revisited, Bryan Ferry och Kraftwerk samt beskrivit hur han och en vän dricker det nya och exklusiva vinet Lambrusco.

Romanen är en ganska fin skildring av ett neonbelyst skymningsland mellan tonår och vuxenhet med obligatorisk kärlekshistoria som går åt helvete. Men det är framförallt tidsandan, klubbnätterna och musiken som gör boken läsvärd.

Growin' up fredag 11 april

2008-04-09T17:45:00.001+01:00

De som inte kan vara på BAM Howard Gillam Opera House i Brooklyn på fredag och se Paul Simon uppträda får hålla till godo med Growin' up på Hjärtats bar. Kvällens tema är musik för vuxna som fortfarande bryr sig. Eller var det förra gången? Skit samma. Champagnen ligger på kylning. Ses där. Gubb up!

Herrbloggen

2008-04-08T10:34:00.005+01:00

Jag ska fylla 60 år, starta en modeblogg, ta dagens outfit-foton och klä mig som Loa Falkman. Godamnit, vad stilig han är. Han har ett klassiskt aristokratisk utseende och klär sig därefter. Ledigt, men strikt. Enkelt och snyggt. Jag gjorde en intervju med honom häromveckan av en helt annan anledning, men passade på att brunnosa honom lite grand.

När man ser dig är du alltid väldigt välklädd.
Tycker du det?
Ja. Lägger du ned mycket tid på kläder?
Nej, det kan jag inte säga. Men jag tycker om att vara hel och ren.
Är det viktigt för dig?
Njae, det är mer för mitt eget välbefinnande att kläderna sitter bra på en. Annars kanske man går snett och ärmarna sitter taskigt och så där. På det sättet är det viktigt.
Men du har inga favoritmärken?
Nej, nej, nej. Sån är jag inte. Bara det sitter anständigt bra. Sen blir jag så glad över att du tycker att jag är snyggt klädd. Men det är inte något medvetet på det sättet. Jag är väl inte bög, för fan.

Nej, förlåt, det där sista om att vara bög sa han faktiskt inte.

Growin' up på Hjärtats 8 mars: Var fan är Rosander någonstans?

2008-04-05T15:28:00.016+01:00

Och så här lät det (inte i rätt ordning, meniallafall):
Ace Frehley - New York groove
Bob Dylan - She's your lover now
Pascal - Cadillac
Guns'n'roses – I used to love her
Eddie Cochran – C'mon everybody
Paul Simon – Kodachrome
Vampire Weekend – Masard Roof
Mrs Washington & Co – You cut up the clothes
Harry Nilsson – Everybodys talkin
Carpenters – Superstar
Blur – Tender
El Perro Del Mar – Somebodys baby
Eldkvarn - Kungarna från Broadway
Lionel Richie - All night long
Boomtown Rats – I don't like mondays
Albert Hammond - It never rains in California
Bangles - Manic Monday
Belinda Carlisle - Summer rain
Bill Medley & Jennifer Warnes - (I've had the) Time of my life
Bob Dylan - Don't think twice it's alright
Bob Dylan - Sweetheart like you
Bruce Springsteen - Growin' up
Bruce Springsteen - Radio Nowhere
Bruce Springsteen - Hungry heart
Carly Simon - Nobody does it better
Christopher Cross - Arthur's theme
Commodores - Easy
Elton John - Tiny dancer
Elvis Presley - Always on my mind
Guns n' Roses - Don't cry
John Denver - Take me home, country roads
Journey - Don't stop believing
Magnetic Fields - Papa was a rodeo
Marvin Gaye - Sexual healing
McAlmond/Butler - Yes
Michael Jackson - Beat it
Morrissey - My love life
New Order - Crystal
Olle Ljungström - Norrländska präriens gudinna
Popsicle - Sandy
Rod Stewart - Some guys have all the luck
Rod Stewart - Tonight's the night
Steve Miller Band - The joker
Thin Lizzy - Romeo and the lonely girl
Who - Baba O'Riley
Markus Krunegård - Jag är en vampyr
Magnet - Lay Lady Lay
Badly Drawn Boy - Silent Sigh
Gary Numan- Cars
The Black Crowes- Remedy
Paul Simon - Me And Julio Down By The Schoolyard
Fleetwood Mac - Dreams
Fleetwood Mac - Rhiannon
Depeche Mode - Policy Of Truth
Tears for Fears - Sowing the Seeds of Love
late of the pier - broken
Pretenders - Dont get my wrong
Pavement - Gold Soundz
Magnetic Fields - Epitaph for my heart
Duran Duran - A View to A Kill
Cure - In Between Days
A-Ha - The Living Daylights
My Morning Jacket - Mahgeeta

Nittonhundraåttiosju

2008-03-07T10:59:00.003Z

Ikväll hittar ni mig bakom skivspelarna på Pet Sounds bar. Där ska jag tillsammans med Magnus Öbergs skivbolag Nomethod fira Robert Svenssons (Mixtapes & Cellmates) solosläpp "1987" (mp3). Michael Ericsson har gjort det fina omslaget. Kom dit!

Growin' up would never let you down

2008-03-01T20:15:00.005Z

Nästa lördag (8 mars) är det dags för Growin' up på Hjärtats bar (Bellmansgatan 22) igen. Micke, Peter och Andreas spelar musik för vuxna som fortfarande bryr sig. Vi börjar vid 21-tiden. Förra gången lät det så här och såg ut så här. Och, btw:

Radio, krönika etc

2008-02-18T17:04:00.003Z

I fredags pratade jag om "Kungamordet" i radio. Om inte länken funkar kan man gå till arkivet, välja fredag 15 februari och klicka på blocket mellan 10.30-11.00 och spola fram en kvart eller så.

Jag har även skrivit en krönika om serien som publiceras i diverse tv-bilagor, men inte, i alla fall vad jag vet, på nätet.

Btw, "Kungamordet" börjar i kväll (måndag 18 februari) på SVT1 20.30

Slå tillbaka där det smärtar som mest

Vill man berätta för mycket riskerar man att inte säga något alls. "Kungamordet" balanserar på gränsen. Det handlar om spelet bakom rikspolitikens kulisser, om hederskulturer och hustrumisshandel. Men den röda tråden är tillräckligt stark för att hålla ihop historien.
Precis som i "Kronprinsessan" handlar det om kön och makt. Då åkte Charlotte Ekeblad (Alexandra Rapaport) på smällar som nybakad miljöminster. Kvinnorna i "Kungamordet" får ta emot stryk i traditionell form.
Här finns Linda (Marie Richardson) som misshandlas av sin man och Yasmine (Sheraye Esfandyari) som tampas med släktens dåraktiga föreställningar om hur en ung kvinna bör bete sig.
Men "Kungamordet" är inte en katalog över kvinnliga offer. Det handlar snarare om att lära sig att stolt slå tillbaka där det smärtar som mest.
Någon som kan den konsten är Elisabeth Meyer. Suzanne Reuter är fenomenal i rollen som en svensk järnlady. Elisabeth Meyer är den listigaste och giftigaste av alla politiska högdjur. Så fort hon är med i bild höjs kvaliteten på "Kungamordet". Det får en att längta efter en serie med henne i centrum.
Och den kommer förmodligen. Hanne Vibeke Holsts (vars romaner ligger till grund för både "Kronprinsessan" och "Kungamordet") nästa bok i serien heter "Drottningoffret". De får jobba hårt för att fälla Elisabeth Meyer.

Så lät det...

2008-02-11T23:20:00.001Z

För lite mer än en vecka sedan lät det ungefär som följer när Growin' up höll hov på Hjärtats bar. (Listan är inte komplett och definitivt inte i rätt ordning. )

"Less Than Zero" - Elvis Costello
"Stoned Out Of My Mind" - Jam
"Don't Stop Believin'" - Journey
"Backstreets" - Bruce Springsteen
"Jailbird" - Primal Scream
"(What's So Funny 'bout) Peace, Love and Understanding" - Elvis Costello
"Atomic" - Blondie
"Dream attack" - New Order
"Sexual Healing" - Marvin Gaye
"Avalon" - Roxy Music
"Beast Of Burden" - Rolling Stones
"Woke Up This Morning (Chosen One Mix)" - Alabama 3
"Baba O'Riley" - Who
"Cruel to be Kind" - Nick Lowe
"Growin' Up" - Bruce Springsteen
"Acquiesce" - Oasis
Private Eyes - Hall & Oates
George Michael - Faith
Bob Dylan - Things have changed
Willie Nelson - He was a friend of mine
Britta Persson - Can I touch?
Eagles - Desperado
Bad Cash Quartet - Midnight Prayer
Gary Portnoy - Where everybody knows your name
Stonefunkers - Ovan där
Lightspeed Champion - Galaxy of the lost
The Bear Quartet - Mom and dad
Mattias Alkberg BD - Stockholm
Altered Images - Happy Birthday
Joni Mitchell - Free man in Paris
Creedence Clearwater Revival - Fortunate son
Gene - Sick, Sober and Sorry
Maria McKee - I'm gonna soothe you
Toto - Manuela Run
Sebastien Tellier - Divine
Bryan Adams - Summer of 69
Boston - More than a feeling
Tom Petty - American girl
Morrissey - First of the gang to die
Joan Jett and the blackhearts - I love rock'n'roll
Bill Withers - Harlem
Moneybrother - Dom vet ingenting om oss
Kevin Rowland - Concrete and clay
Counting crows - A long december (live)
The Concretes - Kids
Segun Bucknor - La la la
Wanda Jackson - There's a party going on
Paul Simon - Mother and child reunion
Lovin' Spoonful - Do you belive in magic
The Tokens - The lion sleeps tonight
The Wild Swans - Bible Dreams
Grant Lee Buffalo - Fuzzy
New Order -The Perfect Kiss
Siouxsie and the Banshees - Hong Kong Garden
New Order- Ceremony
Popsicle - Histronics
Minnie Riperton - Want you to know
Cranes - Jewel
Chicago - Look Away
Stevie Nicks - Talk to me
David Bowie - Fashion
Talking Heads - Once in a lifetime
Divinyls - I Touch Myself
Prince - Money Don't Matter 2 night
The Sundays - Here's Where the Story Ends
Olivia Newton-John -Lets Get Physical
16 Horsepower - Lets Get Physical
Manic Street Preachers- Roses in the Hospital

...och så såg det ut

2008-02-11T22:39:00.000Z

Growin' up - andra sommaren

2008-02-02T18:30:00.000Z

Ok, Hjärtats bar om en och en halv timma. Growin up ordnar releasefest för Colin Nutleys nya ROCK-film "Angel". Reine Brynolfsson har lovat att stå vid toaletterna och fräsa oprovocerat åt folk.

Vilken toppdomän är du?

2008-01-26T00:11:00.000Z

En sak till bara. Sen kan vi lämna den norske pastorn bakom oss. Vilken Runar är du?

Runar

eller

Runar

Att prata bakom någons rygg

2008-01-26T00:01:00.000Z

Sigge Eklund och Claes de Faire samlar Stureplansintelligentian och gör intelligent kvällstidningbilaga i TV8:s "Frånvarande" som startar i morgon (lördag 26/1 kl 20).

Upplägget är som följer: fyra personer som gillar att höra sin egen röst bjuds in för att spekulera och skvallra kring en känd person. I första avsnittet - som förhandsvisandes i en våning vid Stureplan i går kväll - var föremålet för samtalet Runar Sögaard.

Och det var ganska kul. Det är inte revolutionerande tv, jag slog inte kullerbyttor av lycka på väg hem, men det var underhållande. De lyckades ta skvaller till en mer intressant nivå än Klick. Mest minnesvärd är nog Alex Schulmans avslöjande om Runars penis.

Jag vet vad Bryan Adams gjorde sommaren 1969

2008-01-22T10:59:00.001Z

Under många år trodde jag att Bryan Adams sjöng "I had my first real sex dream" i "Summer of 69". Jag förstod redan då att det var en väldigt bisarr textrad – den passade inte in på något sätt. Men jag tyckte att det lät så och lät saken bero.

Sedan dess har jag inte ägnat många tankar åt Bryan Adams. Tills i dag. En snubbe på jobbet har "Summer of 69" i sitt delade iTunesbibliotek. Jag lyssnade. Och hörde. "I got my first real six-string". Så klart att det var en jävla gitarr han sjöng om. (Den som läst sin Freud skulle säkert kunna göra en och annan poäng av gitarren som fallossymbol, för att inte tala om vad man skulle säga om min feltolkning av textraden – men det är en annan story.)

Det känns ju skönt att ha rätt ut det här. Även om jag, som sagt, inte har tänkt på saken på väldigt länge så känner jag nu att det är en av många pusselbitar till min version av verkligheten som inte velat passa in och legat och skavt någonstans långt inne.

Samtidigt. Jag blir lite besviken. Det kan ju vara så med sånger som man gett en viss innebörd och sen läst texten och insett att man varit helt ute och cyklat. Låten blir en helt annan. I "Karma Police" trodde jag att Radiohead sjöng "This is what you get when you mess with love" vilket är en helt briljant textrad. Men de sjunger egentligen "us" istället för "love". Inte alls lika bra.

Ja, ja.

För övrigt upptäckte jag att "Summer of 69" är bättre än sitt rykte. När jag var ung och allvarlig kunde jag häva ur mig saker som att "det finns de som inte inser skillnaden mellan Bruce Springsteen och Bryan Adams, men, det ska ni veta, det är en jävla skillnad!". Vilket skitsnack. I "Summer of 69" är han lika bra som de äkta rockkillarna. Dessutom. En man som fotar modejobb på fritiden är självklart mycket mer intressant än en som meckar med bilen.

Angående det här med att föra ett samtal

2008-01-18T14:35:00.001Z

I dagens röster i radio om tv avhandlas kommande samtalsprogrammen Beckman, Ohlson & Can och Frånvarande. Dessutom lovar jag att se på handbolls-EM i helgen.

Gör så här: gå till lyssningsarkivet, välj fredag 18 januari, blocket 10.30-11.00 och spla fram nio minuter och femtio sekunder. Mycket nöje!

Offentlig avrättning av rocken

2008-01-18T10:59:00.000Z

Man kan lita på Colin Nutley. Som den hipster han är ligger han alltid några steg före. När Takt och ton bestämmer sig för att det är dags att återuppliva rocken genom bland annat klubben Growin' up kontrar Colin Nutley med slå in sista spiken i kistan. Tack så jävla mycket.

Trailer här.

Lokkos analys här.

Where everybody knows your name

2008-01-14T22:33:00.000Z

Du kan ta Rosander från rocken, men inte rocken ur Rosander. Efter ett 2007 med hipsterelectro på mördarvolym och fulla men ack så snygga kids på dansgolvet var det skönt att stå i en bar och spela gubb och indie.

Premiären av Growin' up i lördags på Hjärtats bar kändes ungefär som ett avsnitt av "Cheers". Jag tittade upp från skivspelarna och in genom dörren kommer en leende, vacker vän. Det var lika hjärtlig stämning som namnet på stället utlovar.

Och ungefär så här lät det när Peter, Micke och jag spelade skivor:

Franki Valli & The Four Seasons "December 1963"
Blue ridge rangers - blue ridge rangers blues
Bob dylan - knockin' on heaven's door
Bon jovi - livin' on a prayer
Magnetic Fields "Washington DC"
Paul Simon "You can call me Al"
Billy Bragg "Upfield"
The Isley Brothes "Work to do"
Van Morrison "Bright side of the road (The Philosophers Stone version)
The Cure "Boys don't cry"
Bright Eyes "Let's not shit ourselves (To love and to be loved)
Neil young - keep on rockin' in the free world
Nick lowe - so it goes
Patti smith - dancing barefoot
Ratata - jackie
Rod stewart - maggie may
Stone roses - i am the resurrection
Talking heads - this must be the place
Bruce Springsteen "Growin' up"
Johnny Thunders "You can't put your arms around a memory"
Peter Gabriel "Solsbury Hill"
Badly Drawn Boy "You were right"
Eldkvarn "Blues för Bodil Malmsten"
Journey "Don't stop believing"
David Sandström "The Sixties"
Florence Valentin "Pokerkväll i Vårby Gård"
Frida Selander "New York City Girls"
The Clash "I fought the law"
Anna Järvinen "Götgatan"
Morrissey "The more you ignore me the closer I get"
Florence Valentin "Upp på sociala, ner på Systemet"
The Isley Brothers "I turned you on"
Morrissey "Sister I'm a poet"
Eldkvarn "Kärlekens tunga"
The Faces "Ooh La La"
OMD "Messages"
Banarama "Cruel summer"
Divinyls "I touch myself"
Eurythmics "Here comes the rain again"
Prince & The new power generation "Money don't matter 2 night"
David Bowie "Teenage Wildlife"
Badly drawn boy - born in the uk
Bananarama - cruel summer
Bruce springsteen - growin' up
Cure - just like heaven
Dionne warwick - heartbreaker
Doves - there goes the fear
Duran duran - rio
Rod stewart - downtown train
Ed harcourt - apple of my eye
Fleetwoood mac - go your own way
Kirsty mccoll - a new england
Magnetic fields - i think i need a new heart

The heart of saturday night

2008-01-14T21:34:00.000Z

På tur med morfar

2008-01-14T16:14:00.001Z

Min morfar hade en Saab 96. I början av åttiotalet hade den sett sina bästa dagar. Men morfar hade inte en tanke på att köpa ny bil. Han hade samma attityd till sitt fortskaffningsmedel som med allt annat: det ordnar sig.

När mormor och morfar hälsade på oss i England gick han solo ned till den lokala puben i Kingswood och tog en öl. Han kunde inte ett ord engelska. Men det ordnade sig.

Jag minns hur vi gick till den kombinerade tobaks-, godis- och leksaksbutiken. Jag ville kolla in de senaste knallpulverpistolerna och morfar vill ha tuggummi. PK var hans märke. Än idag kan jag höra hur han pratar med expediten. På svenska.
- Jag skulle vilja ha ett paket PK.
- Ehh...sorry, sir, but I don't understand...
Givetvis fick morfar sitt tuggummi.

Många år senare tjuvlyssnade jag på ett samtal mellan farfar och morfar. Farfar beklagade sig över ålderns inverkan på hörseln. Ja, men då slipper man höra all skit, sa morfar. Snacka om konsten att se det positiva i varje situation.

Men, som sagt, morfar hade en Saab 96. Dörren på passagerarsidan gick inte att stänga. Morfar hade ordnat med ett snöre som var fastspänt i handtaget. Men dörren gick ändå upp på glänt när man var ute och körde. Jag fick instruktionen att hålla i snöret när vi åkte till affären.

- Du behöver ju inte säga något till mamma om det här, sa morfar.

Det ordnade sig.

Down for whatever

2008-01-11T16:10:00.001Z

Big pimpin Bildt! Bilden kommer från Sleepys blogg.

Det är inget annat än en G-sak

2008-01-10T15:58:00.000Z

Under några år på nittiotalet hade den brittiska tidningen Hip hop connection årsbästalistor där de förutom det vanliga med årets album etc även utsåg The most important person in the world. Läsarna fick rösta och "my mom" fanns alltid med på en ganska hög placering. Men det var Ice Cube som vann. År efter år.

Så var han ju också förbannat viktig på den tiden. Men efter "The Predator" och "Lethal injection" har det väl varit lite sådär med kvaliteten både konstnärligt och kommersiellt.

Men gammal är äldst. O'Shea Jackson är fortfarande "straight outta Compton, crazy motherfucker named Ice Cube". Fast kanske med lite mer livserfarenhet och lite mer att säga. Även om han redan under NWA-tiden framstod som den smartaste gangstern i Los Angeles.

I "Gangsta rap made me do it" tar han upp ett ämne som märkligt nog fortfarande är aktuellt. Det handlar om de människor som på fullaste allvar påstår att musik kan få människor att bli brottslingar, knarkare och hela bostadsområden att förvandlas till slitna getton. Och det är ju märkligt att det här alltid är en diskussion när det gäller svart musik. Som någon, jag minns inte vem, påpekade: var det någon som trodde att Eric Clapton hade skjutit sheriffen när han sjöng "I shot the sheriff"? Kanske fanns det en och annan som trodde på Bob Marley, men med Clapton - nej, självklart inte, det var ju bara en låt.

"Gangsta rap made me do it" är hur som helst ett mycket trevligt livstecken från en av västkustens finest.

Och här har vi en av Ice Cubes bästa. Även om jag föredrar den lyckligt souliga och soliga remixen.

Att växa upp ska vara att gå ut

2008-01-09T18:01:00.000Z

Vi kallar det Growin' up. Det är en klubb där Micke och Peter och jag spelar musik för vuxna som fortfarande bryr sig. Vi håller till på Hjärtats bar på Bellmansgatan. Premiär lördag 12 januari. Vi börjar spela vid 22-tiden. Ni är mycket välkomna!

Alla som inte dansar är rättshaverister

2008-01-09T14:42:00.000Z

Anständighetens sista väktare är en 32-årig man i Karlstad. Mediebevakaren Takt & ton kan även meddela att besökarantalet till Sundsvalls badhus kommer att skjuta i höjden. En stor del av de nya besökarna förväntas vara pojkar i 12-16-årsåldern. Nu väntar vi bara på 32-åringens reaktion.

På tal om feeling

2008-01-07T23:23:00.000Z

Franki Valli & The Four Seasons "December 1963 (Oh what a night)". Hittade tyvärr ingen mp3 på den, så ni får hålla till godo med en sunkig youtubefilm. Men låten! Herregud. Är det världens bästa? Ja, i alla fall nu. Och det är ju det enda som spelar någon roll.

Vackert förpackad intelligens är det enda jag behöver

2008-01-07T21:32:00.000Z

Världens snyggaste titel och ett förbannat snyggt omslag. Och den börjar väldigt, väldigt bra:

Amen kom igen. Orka läsa inledningen åtminstone. Den är lättsmält och otroligt öppenhjärtlig. Den är kanske jättejätteviktig också. Proppad med skvaller och skval.

De följande två-tre sidorna ger mig en föraning av samma känsla som Bret Easton Ellis mästerliga "Lunar park" gav. Det är inte illa.

Du vet... det är ju så här kullar och sånt där

2008-01-04T16:41:00.000Z

I dagens radioprat om tv hyllar jag Glenn Close i "Damages" (de två första avsnitten går i repris på TV3 i kväll kl 23.25 och de finns med största sannolikhet på en server i närheten av dig) och "Brotherhood" (börjar på SVT fredag 11/1) och berättar för Jenny Tiblin och lyssnarna att det finns backar i San Francisco. S'att.

När länken tagits bort kan man gå till Lyssna igen, välja fredag 4 januari och blocket mellan 1030-11.00 och spola fram cirka 11 minuter och 30 sekunder.

Det har varit en lång jävla höst, men det finns skäl att tro att det här året kanske blir bättre än det förra

2007-12-31T16:37:00.000Z

Himlen över Essingeleden exploderar i rött och vitt, några peppade nyårsfirare har tjuvstartat. Jag dricker whiskey i Mondrian-glaset som pappa köpte på Moma, ska snart skynda mig iväg till brorsan och äta hummer och västerbottenpaj och förmodligen fira tolvslaget på Västerbron och tänka – nej, känna! – att utsikten över 2008 är lika vackert och förväntansfullt hisnande som utsikten från toppen av Stockholm.

Och ingen låt säger det bättre än Counting Crows "Long december". Särskilt den här liveversionen (tack till, som alltid, Henrik Arvidsson!) och dess makalösa inledning, som gör att den säger det lite mer, lite bättre än studioversionen.

Så ja. Jag hoppas att ni får en fin kväll och ett sagolikt nytt år och att den stackarn som hade fått motorstopp mitt på Essingeleden och som såg ut att ha nog med problem redan innan det hände som jag stötte på tidigare idag på väg ned till Gröndals centrum fick tag på bensin så han kunde komma hem eller var han nu var på väg någonstans.

Nu ska jag bli full. För kärlekens skull. Gott nytt år!

Minnen av 2007, del 3: Den största, ädlaste konsten

2007-12-28T00:11:00.000Z

Det är svårt att släppa det här med Järn-Hans debattartikel. Det var en av 2007 års märkligaste tidningshändelser. Jag var inte ensam i att reagera. Jonas Thente skrev några notiser i DN Kultur som var minst lika obehagliga som Järn-Hans text i Expressen. Som observatör kändes det som att stå mellan en obeveklig ateist och en bokstavstroende kristen.

För min del har litteratur, musik och all form av konst alltid handlat om eskapism. Desto skönare paus från sakernas tillstånd, desto större konst. Att ständigt vilja fly verkligheten är visserligen ett tecken på att allt inte står rätt till. Men att aldrig vilja göra det är minst lika sjukt.

I Michael Chabons underbara roman "Kavalier och Clays fantastiska äventyr" hittade jag några rader som säger mer om min relation till fiktion än tusen av Jonas Thentes bokrecensioner.

Storyn kretsar kring Kavalier och Clay, två kusiner som i det sena 1930-talets och tidiga 1940-talets New York skapar seriefiguren Befriaren. Citatet är hämtat ur slutet av romanen då Kavalier ägnat flera år åt en serie om en golem. Dessutom ska den amerikanska senaten hålla förhör om serietidningars skadliga inverkan.

För honom var formandet av en Golem en hoppfullhetens trotsiga gest i en desperat stund. Det var ett uttryck för en längtan efter att några magiska ord och en konstfärdig hand skulle kunna åstadkomma något – ett enda fattigt, stumt, mäktigt något – som var förskonat från de förkrossande inskränkningar, från alt ont, all grymhet, alla oundvikliga misslyckanden som rymdes i den större Skapelsen. Det var att ge röst åt den i slutändan fåfängliga önskan att göra sig fri. Att i likhet med Befriaren ta sig loss ur verklighetens snärjande kedja och de fysiska lagarnas tvångströja. Harry Houdini hade turnerat mellan världens alla Palladium och Hippodrome, släpat på ett helt lastrum fullt av packlårar och kistor som fullpackade med kedjor, järnföremål, bjärt målade kulissser och teatrala trick, hela tiden driven enbart av samma aldrig uppfyllda längtan: att verkligen göra sig fri, om så bara för ett ögonblick; att sticka ut huvudet genom denna världs begränsningar med sina obönhörliga fysiska lagar, och in i den mystiska andliga värld som fanns därbortom. Tidningsartiklar som Joe hade läst om senatens kommande utredning om serietidningar nämnde alltid ordet 'verklighetsflykt' i den litania av skadliga följder som läsandet av dem påstod innebära och dröjde gärna vid hur fördärvlig effekten av att tillfredsställa längtan efter att undkomma verkligheten var på unga själar. Som om det funnes något ädlare eller nödvändigare man kunde erbjuda människor i den här världen.

Minnen av 2007, del 2: Cat Burglar is playing at my house

2007-12-27T22:32:00.000Z

Under några månader i våras drev jag tillsammans med Peter Backlund och Michael Ericsson klubben Popsala på Orange i Uppsala. Det blev några riktigt fina kvällar. Vi avslutade säsongen i slutet av maj med en konsert med Cat Burglar. Pojkarna var på bra humör den kvällen. De spelade till och med "Why would I?" och den lät som vanligt helt fantastisk. Jävlar, vad jag älskar det bandet.

Och några månader senare släppte Matts sin debutsingel under namnet Matts Katt. Det var ett bra år för norrländsk suracid.

Lördag 12 januari tar Micke, Peter och jag nästa steg. Vi kallar det Growin' up. Första kvällen blir på Hjärtats bar på Bellmansgatan. Musik för vuxna som fortfarande bryr sig. Ni är hjärtligt välkomna.

Minnen av 2007, del 1: Du vill höra kärlekens tunga

2007-12-25T23:54:00.001Z

Den var dan före dan och jag satt på scenen i Fabriken och hade nyss satt på bröllopsvalsen för att testa hur hög volym som behövdes. Henrik och Anna gjorde ett sista genrep. Jag såg dem dansa och jag såg kärleken och det, mina vänner, var en av de vackraste stunderna det här året. De minuterna – Anna och Henrik i en nästan folktom festlokal cirka arton timmar innan de de blev äkta makar och Bruce Springsteens makalösa valsversion av "If I Should Fall Behind" – kommer jag att bära med mig resten av livet.

Och, btw, det var vackert även dagen efter och festen var den bästa, bästa, bästa i år och här finns låten.

Jannes juliska

2007-12-20T08:25:00.000Z

Nyhetstorka till jul? Jo, tjenare. Rapports andranyhet i morgonsändningarna är att Jan Malmsjö återigen haft ett utbrott mot Mikael Persbrandt. Det ska tydligen ha skett i gårdagens upplaga av programmet "Eftersnack". Jan Malmsjö fräser om "avhopparen" som "pissar på oss" och kvider "nej, inte hans namn" och gör ett korstecken med fingrarna när programledaren nämner Persbrandt. Och hela Sverige, Europa, världen, ja hela jävla universum, tänker "o, tack Jan Malmsjö och tack Gud för att det finns folk som Jan som slår näven i bordet och säger ifrån och står upp för den lilla människan, för dig och mig, vi vanliga, när ormen Persbrandt förråder oss genom att säga upp sig från den heliga nationalscenen. Han borde få springa gatlopp, steglas, kölhalas och klippas bort ur alla Beckfilmer".

Dansbandsgangsta

2007-12-14T12:51:00.000Z

Kommer ni ihåg hur kool vi tyckte att "The grey album" var när den kom? Well, DJ Danger Mouse måset anstränga sig lite mer nästa gång. Per-Arnez är i huset och han kontrollerar – bokstavligt talat – hela scenen. Det är det konstigaste och roligaste jag hört på mycket länge. Per-Arnez är, likt Dirty Souths dansgolvremix av The Doors "The End", beviset att man kan göra vad som helst bara man har rätt kombination av fantasi och begåvning.

Mixtejpet finns dessutom som torrent här.

Dexter - en vän som vill dig väl

2007-12-05T21:09:00.001Z

Tonight's the night. And It's gonna happen again and again. Has to happen. It's not what I want, but what I want doesn't matter. De sista två avsnitten av Dexters andra säsong läckte i kväll.

Den andra säsongen har stundtals kunnat mäta sig med den första. Den intressanta är väl här att berättelsen om Dexter blir djupare. Likt sista säsongen av "Sopranos" har de senaste avsnitten av Dexter även erbjudit en större förståelse för att huvudpersonen inte är en särskilt trevlig kille. Fast det kanske bara är jag. Min kollega James – en tv-junkie utan dess like och ett levande uppslagsverk när det gäller serier – sa redan under första säsongen att det visserligen var ett mycket välgjort och välspelat drama, men att han hade lite svårt för det här med att huvudpersonen skulle vara en sympatisk seriemördare. Och det är väl en helt rimlig reaktion. Men samtidigt. Det är "Dexter". Och jag tänker inte be om ursäkt. Nu ska jag se sista avsnittet.

Umeå is mine and it owes me a living

2007-11-30T07:19:00.000Z

Vi firar tio år den här hösten. Ett decennium. Hoppla. Tiden går fort när man har roligt. Nationshuset, Corona, Kamenski, Scharinska, Blå, Rex, Rådhuskällaren, la difference, Svensktoppen Soundsystem, Community, The Casbah, Klubb Pingvin, Umeå Open etc etc. Genom historien mot framtiden. Men. Don't look back. Vår bästa tid är nu.

Andreas Terner tog äntligen hip hopen till Shape up. Det var ett förbannat trevligt samarbete. Hans låtlista finns på VK-bloggen. Andreas Terner har även en klubb på gång. Håll utkik efter Livin Lavish i januari. Tror det blir på TC.

Och så har lät det när jag spelade:

Kapersky - Spitzer
Like Whoa - Oh I Like (Whitenoise remix)
The Doors - The End (Dirty South Remix)
Michael Jackson - Thriller (Laidback Luke RMX)
Purple Crush - Fuck the DJ (Tuff Wheelz Remix)
Indochine - Ladyboy (Frantic remix)
New Young Pony club - The Bomb (Kaos disco bomb extended dub)
Cassius - Cassius 99
Dubfire - Roadkill (Mylo remix)
Goose - Black Gloves
New Order - Bizarre Love Triangle (Shep Pettibone Mix)
Boys Noize - Don't believe the hype (Surkin remix 1)'
Justice - Phantom
Tiga - You gonna want me
Basement Jaxx - Where's your head at
Eurythmics - Here comes the rain again (Freemasons remix)
Cicada - Things you say (Dirty South Remix)
Adam Tensta - They wanna know
Depeche Mode - Something to do (Black Strobe Alternative Mix)
Röyksopp - Whate else is there? (Vitalic remix)
Mr. Suitcase - While We're Learning to Forget
Schanell - Can't Wait
Bag Raiders - Fun Punch
Bump'n'grind - Teardrops (Ext Electro Tech Mix)
TEPR - Minuit Jacuzzi (DatA remix)
Muttonheads _ Make Your Own Kind Of Music
Sebastian - Ross Ross Ross
Black Strobe - Italian Fireflies
Gesang, Paape & Superpitcher - We Love
Maskinen - Alla som inte dansar
Kocky feat Jens Lekman & Rosanna - Be part of it all
New Order - Blue Monday
Honeydrips - (Lack of) Love will tear u apart (The Embassy way)
Ratata - Jackie