Senast jag såg bandet spela var på en bar vid Hornstull. Frida Selander berättade att hon och bandet äntligen hade kommit på ett namn för den musik de spelar: gubbqueer. Även om det finns en viss ironi i det så är det en utmärkt genrebeteckning för hennes musik. Som en Nina Simone uppväxt på en müsli bestående av Neil Young, Patti Smith och Pearl Jam.
Och det är ett jävla bra band hon har med sig: Lars Eriksson på bas och Oskar Sandlund på trummor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar